Tyvärr är vi redan där och vi har endast oss själv att skylla. Bl.a. för att vi låtit politiker ta hand om oss, men även det att vi blivit slöa och drunknat i det sövande bruset.
* Kontrollerad massmedia.
* Fokusering på nationell säkerhet. Rädsla används för att motivera befolkningen.
* Tätt samarbete mellan storföretag och regering.
* Anställdas inflytande minskas, fackföreningar motarbetas.
* Fokusering på brott och straff. Ökade befogenheter för polisen.
Jag har hela tiden ansett att politik korrumperar och det är något som jag tycker syns med största tydlighet idag i debatter som berör våra mest fundamentala demokratiska och mänskliga rättigheter. Generellt sätt så har vi har "politiker" på den ens sidan och "människor" på den andra. Vad jag menar med politiker i det här sammanhanget är att de frånsäger sig sitt ansvar som människor och istället innehar en roll där egenintresse, ekonomiska intressen och ofta en yttre påverkan har gjort att de stödjer inskränktningar i vår demokrati och vår frihet. På så sätt gömmer man sig bakom sitt yrke och/eller roll och frånsäger sig mitt mänskliga ansvar. Min defintion av att vara korrumperad. Andra sidan i debatten lyfter fram vårt gemensamma ansvar och stödjer sig främst på det faktum att vi alla är människor och står först och främst mänskligheten till tjänst.
Är det inte så det ska vara då? Och vi har nu gjort fel i sekler och lämnat över ansvaret på politiker som glömt bort vem eller vilka de egentligen tjänar? Orwell, Bradbury och de andra såg för länge sen var vi var på väg och att det grundar sig i just denna korruption och detta förnekande av vad vi egentligen är. Varningsklockorna har redan ringt ut och nu är det bara lite fint trimmande kvar för att vi ska bli denna globala fascistiska stat som kanske några gått och drömt om i något sekel. För att vända utvecklingen åt rätt håll igen så måste vi nog först och främst ta reda på vad vi är och även kräva det av de som ska bestämma över oss. De ska stå till mänsklighetens tjänst och aldrig någonsin låta sig korrumperas av andra värderingar eller någon annan moral. Politik handlar om att trasa sönder våra värden och vår moral och göra den mer anpassad till kapitalet och staten och det tror jag i slutändna leder till att människan går under. Kanske inte fysiskt, men psykiskt, Jag antar att de flesta borde se denna devalvering av de mänskliga värdena och vår moral ganska tydligt redan nu. Propageras dagligen i TV och medier och vad den gör med de som fortfarande är lite mjukare i hjärnan vill jag kalla en intellektuell våldtäkt av minderårig. När de gäller vuxna så har vi för det första mer erfarenhet och har en större frihet att välja bort, så där vill jag inte kalla det våldtäkt, men att vi fortfarande är slöa, omedvetna om vad massmedia idag gör med vår moral och våra värderingar är illa nog ändå.
tisdag, december 16, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är inte politik som är korrumperande utan det politiken handlar om dvs makt. Politiken ser jag som ett nödvändigt redskap för att få ett någorlunda bra liv på allmän nivå och inte bara för de som alltid klarar sig.
Nyckeln ligger alltså inte i politiken utan hur man skapar system där politiken återgår till att vara ett verktyg för att hantera makt och inte ett ändamål för sig själv. Makten måste stå till svars inför folket på ett annat sätt än som nu sker.
Jag tror du antingen missar vad jag säger eller också är jag otydlig.
Jag anser att man är korrumperad då man inte längre har mänsklighetens bästa för sina ögon, utan drivs av andra faktorer. Som politiker avsäger man sig detta ansvar och tjänar någon annan eller något annat.
Jag upplever att vi egentligen säger samma saker. Den politiska maktens främsta syfte är att åstadkomma maktbalans. Kort och gott, att vara ett verktyg i demokratins och medborgarrättens tjänst.
Precis som för alla andra maktverktyg så är risken överhängande att det drar till sig människor som är maktintresserade. Det är detta som måste stävjas och fås att (åter igen) fungera så att mänsklighetens bästa ligger för ögonen.
I dagens politiska sfär så har makten blivit ett självändamål.
Skicka en kommentar