Ibland slocknar allt sådär bara. För mycket negativt som händer och för många strutsar runt omkring. Hoppet lämnar en för ett tag och det krävs en ny insikt eller någon ny kunskap som kan få en att börja brinna lite igen. Just nu känns allt mörkt. Inte personligen, utan det som sker i vår sköra värld vill inte jag vara med på. Jag kan heller inte se att någon revolution är på väg. Enligt vad jag tror är det nog det enda sättet att bryta upp från denna alltmer korrumperade värld. The New World Order är på väg och inget kan man göra. Fascismen och den totalitära statens alla maktmedel/tvångsmedel är på intågande. Vi står där och låter det ske och verktygen för att åskådliggöra denna maktobalans sitter tyvärr på samma ställe där plånboken finns. Människor som avfjärmar sig från det som är viktigt blir allt vanligare och de kryper in i TV-rutans alltmer kompakta och sövande mörker.
Skriver av mig lite bara.
söndag, juli 08, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tror inte du är ensam om att tappa hoppet ibland. Det har ju gått så åt h-e så länge nu så man undrar ju vart det ska sluta... Hoppas dock på att ett större medvetande sakta men säkert byggs upp bland folket.
Du och jag som är mitt i röran tar ju mycket för självklart som kreti och pleti inte ens har en aning om eller ibland knappt förstår. Det blir nog lätt så att man ser allt från sitt eget perspektiv och sin egna erfarenheter. I det aktuella fallet med TPB så tycker jag mig ändå ha märkt en rätt hastig reaktion på dels bloggosfären som helhet och, kanske just därför, även på etablerad press! Ett litet ljus i mörkret typ...
Sedan får man inte glömma att det här inte är över än. RPS har en hel del att stå till svars för.
Skicka en kommentar