På Spaning Efter En Tid Som Flytt

Ensam mitt i en natt där ömhet och sex känns avlägset. Ibland så funderar jag på att ha lite ytlig sex med någon som bara är attraktiv på utsidan, bara för att få känna någonting. Men sen kommer samvetet som ett tåg körande rakt in mitt medvetande och krossar allt med en kraft som får rummet att vibrera. Tvekar ändå och tänker på att lite sex med någon som ser snygg ut i mina ögon kan väl inte vara omoraliskt. Vill bara smeka, röra, slicka, höra, darra, skälva, pulsera, glida in i någon som tycker om mig om det så bara är lite grann. Kan inte vara så fel när det är så skönt och att det kan få sängen att börja klättra upp för väggen.

Men nu är jag tyvärr inte skapt sån, nått är fel, jag behöver mer, något som jag tror var vanligare i en tid då hjältarna var de som följde sitt hjärta, en tid då kvinnan och mannen, alla människor hade tid med varandra, utan att detta eviga krig där alla kommer stå som förlorare äter upp oss, en tid eller en plats där det viktigaste var att älska.