Snaran dras åt hårdare runt våra halsar;
EU-politiker röker färggranna svampar?
Europeisk kinesisk brandvägg
EU-politiker har nu börjat prata om att censurera Internet för att hindra medborgare att ta del av websidor de anser vara relaterade till terror. "Terror" används här, i vanlig ordning, som ett samlingsnamn för allting som politikerna upplever som ett hot.
Det här är så stockdumt att jag inte vet var jag ska börja. Politikerna verkar anse att man kan ändra på saker som ingen kontrollerar genom enkla, politiska majoritetsbeslut. Det är ungefär lika dumt som att lagstifta om ett nytt värde på pi - vilket i och för sig har hänt, så man kanske inte ska säga för mycket.
Politikerna säger mycket riktigt att de inte riktigt vet hur det hela ska genomföras i praktiken. (Kan de inte lagstifta om lite mindre gravitation, också? Det vore förmodligen enklare att genomföra, och inte fullt så skadligt.)
Glöm inte heller att en medborgares terrorist är en annan medborgares frihetskämpe. Se t.ex. den väldigt tänkvärda Slashdotkommentaren "min farfar var terrorist", skriven av en irländare (och "terrorist" är alltså ur britternas perspektiv från Irlands frigörelsekrig 1919-1921). Konflikter är inte nödvändigtvis dåliga -- de leder ofta till att samhället går framåt -- men framför allt kan de ofta lösas utan våld just genom att information flödar fritt. Att blockera kommunikation så här är alltid, utan undantag, kontraproduktivt och kortsiktigt.
Så viktigare är att de grundläggande friheterna fortsätter att naggas i kanten. Att få ta del av information och själv gallra har alltid varit en frihet som kännetecknar demokratier, och motsatsen - att försöka förbjuda eller hindra informationsflöden mellan människor - har alltid varit totalitära regimers kännetecken. Allt fler inskränkningar motiveras med "kriget mot terrorn", och i den vevan, så glömmer politikerna att terrorister visserligen kan angripa det öppna samhället - men det är bara politiker som kan avskaffa det.
"It's terribly important that people decide for themselves who are the terrorists and who are not. Governments that think that they can decide for their citizens are merely tyrants, and tyrants often fall when they become intolerable." -- ur "Min farfar var terrorist"
Det riktigt dumpuckade är hur politikerna beter sig och formulerar sig: de är ganska säkra på vad de vill åstadkomma (hindra medborgare att komma åt information som anses skadlig), tämligen totalfamlande i mörkret om hur det ska åstadkommas praktiskt, men framför allt är de väldigt måna om att försäkra medborgarna om att det inte kommer att innebära något intrång i deras rättigheter. Yeah, right. Bara att lägga det fokuset på rapporten får mig att resa ragg.
Piratpartiet behövs.
Hittills är det bara Kina som har ett storskaligt sådant här system, den berömda kinesiska brandväggen ("the Great Chinese Firewall", en ordlek med det engelska namnet på Kinesiska Muren), och det infördes i samband med att Internet introducerades där. Skulle det gå att introducera i Europa i efterhand? Tveksamt. Och även om det skulle gå rent tekniskt - hur kan någon tycka att det är acceptabelt?
EUs övervakare av persondataskydd, Peter Hustinx, som har ungefär samma roll som Datainspektionen har i Sverige, säger i ett uttalande att terrorism inte får ursäkta vilka intrång i den personliga integriteten som helst. Vi får se om politikerna dels lyssnar på honom, och dels försöker att över huvud taget att förstå frågan som de beslutar om. Fortsättning följer.
Det här är värre än när vissa svenska politiker ville förbjuda parabolantenner på 1980-talet ("för att staten behövde kunna kvalitetsgranska alla de program som kan ses av svenska medborgare").
IPRED2 kommer till beslutsmognad
Jag har skrivit tidigare om IPRED2, som är ett av åtminstone tre immaterialrättsdirektiv från EU som påverkar oss. För att ta en snabb sammanfattning:
Först kom EUCD/InfoSoc, även kallat upphovsrättsdirektivet på svenska. Det är det som kodifierades i svensk lag 2005 efter mycket debatt, och som bl.a. förbjuder medborgare att gå runt vissa tekniska skydd.
Näst kom IPRED, eller sanktionsdirektivet på svenska. Den klipptes ner och skyndades igenom innan 1 maj förra året, då EU skulle utvidgas till 25 medlemsstater, eftersom man visste att de nya aldrig skulle gå med på allt som var föreslaget från början. Det ligger just nu i svenska lagutskottet, och innebär bl.a. att upphovsrättsbevakande organisationer får bedriva privat polisverksamhet.
IPRED2, slutligen, är de delar som inte kom med i IPRED. Det dikterar att alla immaterialrättsintrång ska vara kriminella mål, inte civilmål. Patentintrång ger inte civilt skadestånd, det ger kriminellt fängelse. Upphovsrättsintrång ger fängelse. Upp till fyra år. Även om det sker utan vinstintresse (det pratas bara om "kommersiell skala", vilket kan betyda precis vad som helst, och nästan garanterat inkluderar någon som fyller sin hårddisk med dåligt Hollywoodkrafs bara för att det är kul).
Jag har skrivit tidigare om IPRED2, som i allt väsentligt innebär att all innovation kriminaliseras (eftersom det i praktiken inte går att uppfinna något idag utan att inkräkta på någons patent). Den innebär också att fildelning upphöjs till grov brottslighet, i samma klass som grov misshandel och våldtäkt.
Imorgon tisdag den 28 november går den upp till omröstning för första gången.
Läs mer på Floodis' blog eller hos FFII. Stay tuned.
På andra platser runt om planeten
Australien
I Australien så har myndigheterna för första gången rutit till på allvar mot upphovsrättsindustrin, som har presenterat siffror för hur mycket de förlorar på grund av piratkopiering. Man kallar skivindustrins uppgifter för "absurda, självsyftande, överdrivna och kunde lika gärna plockats rakt ur luften". Problemet ligger, som vanligt, i att industrin räknar varje piratkopierat exemplar som en utebliven fullprisförsäljning - vilket bortser från variabler som t.ex. tillgång och efterfrågan, något man annars vanligtvis behöver ta hänsyn till. (Oberoende rapporter menar som bekant tvärtom att piratkopieringen ökar den faktiska försäljningen.)
Det här är i alla fall första gången som myndigheter använder såpass starka uttryck om industrins påhittade siffror. "Extra allvarligt är det att sådan här påhittad statistik används vid rättegångar", menar man i en skrivelse. Svårt att inte hålla med.
Det hindrar nu inte australiensiska politiker att ha totalt, industridränerat, byggtorkat och vakuumfryst hål i huvudet när man trots så skarp kritik föreslår en ny upphovsrättsskärpning.
Ett axplock ur det förslaget:
Upphovsrättsintrång kan ge fem år i fängelse eller en halv miljon kronor i böter. Eller både och.
Privat innehav av utrustning som kan användas för piratkopiering kriminaliseras. Det innebär MP3-spelare, DVD-spelare, DV-kameror, samtliga persondatorer, och strikt taget även papper och penna. Jag önskar att det vore ett skämt, men det är det inte.
Offentligt framförande breddas till att även gälla privatpersoner som framför verk på allmän plats utan vinstintresse. I klartext betyder det att det blir förbjudet att sjunga, nynna och vissla på allmän plats. Att sjunga "Happy Birthday" på en familjeutflykt i parken ger med det här förslaget flera års fängelse.
Kanske intressantast: domstolar ges uttryckligen möjlighet att döma för upphovsrättsintrång även i total frånvaro av bevisning.
En australiensisk tidning menar i en artikel att det här mer liknar medeltida rättsväsende. Och det gör det också. Det finns en modern term för den här typen av lagstiftning.
Selective enforcement.
Vad det handlar om är att man gör alla till lagbrytare, och det gör att man sedan kan välja att bestraffa precis vem man vill. Man går från att bestraffa gärningar till att bestraffa obekväma individer. Den australiensiska justitieministern menade att "lagen bara ska användas mot stora ligor som tjänar massor av pengar på piratkopiering". På en direkt fråga om varför lagen då inte skrivs om för att rikta sig just mot sådana aktiviteter, så lämnades inga kommentarer.
Minns att den förre svenske justitieministern Thomas Bodström sade precis samma sak vid den förra upphovsrättsrevideringen - att lagen specifikt inte var till för att sätta dit vanliga privatpersoner. Trots detta har samtliga fall efter den revideringen riktat sig just mot vanliga fildelande privatpersoner.
En sak har jag lärt mig - när någon ser att en lag kan missbrukas grovt, och politiker försvarar sig med att "jamen, det är klart att vi inte kommer att använda den på det sättet", så ska man inte tro dem. I alla fall jag sett hittills så är sådant missbruk det första som hänt. Thomas Bodströms upphovsrättsrevidering är bara ett exempel.
1900-talsfilosofen Ayn Rand, som föddes i kommunistsovjet men flydde till USA, beskrev situationen ganska bra i boken Atlas Shrugged, som kom ut 1957. (Som en parentes vågade inget förlag översätta den till svenska och ge ut den här; den kom först för ett par år sedan som Och Världen Skälvde.) Ayn Rand, med ett Sovjet i starkt minne, beskriver situationen så här:
"Did you really think that we want those laws to be observed? We want them broken. There's no way to rule innocent men. The only power any government has is the power to crack down on criminals. Well, when there aren't enough criminals, one makes them. One declares so many things to be a crime that it becomes impossible for men to live without breaking laws. Who wants a nation of law-abiding citizens? What's there in that for anyone? But just pass the kind of laws that can neither be observed nor enforced nor objectively interpreted – and you create a nation of law-breakers – and then you cash in on guilt." -- ur Atlas Shrugged, Ayn Rand, 1957
Kom ihåg den här formuleringen nästa gång någon pratar om skärptare lagar som syftar till "en effektivare brottsbekämpning".
USA
MPAA, den amerikanska filmindustrin, stämmer ett företag för att de säljer bärbara videospelare förladdade med DVD:er. Kunder köper sin bärbara videospelare tillsammans med en DVD, och sedan laddar butiken in DVDn på videospelaren och levererar spelaren tillsammans med den beställda DVDn.
Detta bryter, menar MPAA, mot det tekniska skydd som finns på DVDn. Bara filmindustrin får bestämma hur DVD:er ska få spelas, säljas och användas. Återigen, minns nu att det här faktiskt är på riktigt. Det är svårt att ta till sig, men det är faktiskt så här illa.
Det var f.ö. precis det lagdirektivet som ger filmindustrin den rätten som Sverige implementerade med EUCD/InfoSoc som jag nämnde ovan. Det kommer i sin tur från ett direktiv som heter WCT och som i sin tur kommer från ett direktiv som heter TRIPs. Allt i allt är lagarna baserade på tio-tolv år gamla överenskommelser. Då fanns inte ens webben. Inte DVDn heller.
Storbritannien
I ett förvånande drag verkar det som om den brittiska regeringen kommer att avslå en förlängning av copyright från 50 till 95 år.
Även om det här är första gången på länge som upphovsrätten inte förlängs så fort upphovsrättsindustrin begär det, så har jag svårt att se att det här har några stora konsekvenser. Det rör bara rättigheterna för en specifik inspelning, inte musikverket som sådant. Rättigheterna för verket som sådant gäller fortfarande hela artistens livstid plus ytterligare 70 år.
Det intressanta är den motivering som skivindustrin använde, och som visar vilken inställning de har till sina rättigheter. "Vi har fått royalties på de här inspelningarna sedan 1950-talet", skriver de. "Vi har haft vår säkra inkomst, och nu ska den bara upphöra?" Ja, de flesta kan nu inte ha 50 års inkomst på arbete som gjordes på 1950-talet.
Jag tycker det är ganska magstarkt att det finns personer som anser sig ha något slags födslorätt till att försörjas livet ut av samhället på en arbetsinsats som gjordes för femtio år sedan. Dessutom uppför de sig som adel som får sina titelsrätter ifrågasatta.
Men faktum kvarstår - det är vi, det är samhället som delar ut de rättigheterna, och det är för att de ska gynna kulturskapande. Att någon slår sig till ro på det där sättet gynnar allt annat än kulturskapande.
Fascinerande nog säger Storbritanniens myndigheter precis samma sak: "We have not seen any evidence to suggest that current protections provided in law are insufficient. We feel that to extend terms any further than their current length is economically illogical and anti-competitive."
Men det är långt kvar till att förstå att skyddet måste reduceras, och det kraftigt.
Spanien
I en uppmärksammad fildelningsrättegång i Spanien så friades den åtalade helt, eftersom domaren konstaterade att upphovsrättsintrånget hade skett helt utan vinstintresse.
Justitieministern Juan Fernando Lopez Aguilar fick tokspel och aviserade omedelbart en lagskärpning.
Men det intressanta är konsekvenserna för Sverige och andra EU-länder av att en domstol i Spanien dömer så, för Spanien och Sverige lyder under samma internationella överenskommelser. Om ickekommersiell fildelning - både upp- och nedladdning - kan vara 100% lagligt i Spanien, så kan det vara 100% lagligt här i Sverige också.
Vad händer i Sverige?
Förebyggande buggning blir verklighet
Alliansen genomför nu den buggningsproposition som socialdemokratin lade förra året, och som kom att kritiseras häftigt. Flera kritiserade den innan valet och hävdade att de vill försvara den personliga integriteten, men den kritiken har nu fallit.
Två kolumner med titlarna Hög tid att stoppa Storebror och Ännu inte avlyssnad är läsvärda i sammanhanget. Även Corren har en bra ledare som uppmärksammar det spektakulära: "Man avlyssnar alltså i förväg, innan brottet är begånget."
Men den bästa kommentaren kommer faktiskt från Expressen, med titeln DDR-högern. Här uppmärksammar man att de åtgärder som införs för att vara något slags medborgargaranti mot den nya buggningen är något som Sverige blivit dömt för att inte ha haft långt tidigare, och är något som vi måste införa ändå. De skyddsåtgärderna är ingen ursäkt att införa ytterligare repression.
Yttrandefriheten avskaffas i nytt förslag
Den svenska tryckfriheten och yttrandefriheten avskaffas, enligt ett nytt förslag. Ja, faktiskt. Ett förslag har lagts fram om att avskaffa tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsförordningen, två av Sveriges grundlagar. Dagens Nyheter kommenterar det hela ganska kortfattat. Behöver jag verkligen kommentera det här?
Man menar i utredningen, i korthet, att "de inte behövs".
Hur kan nåt sånt här komma undan med bara en diskret notis? Varför är inte åtminstone ledarspalterna fyllda med uppror?
Första fängelsedomen i fildelningsmål
Första fängelsedomen har fallit i ett fildelningsmål. Det var en person som "knäckte säkerhetskoderna till avancerade dyra dataprogram" och lade ut på en privat FTP-site med ca 100 användare. Personen friades i tingsrätt, men dömdes till fängelsestraff i hovrätt.
Det har förmodligen ingen juridisk bäring på fildelning av film och musik, men är ändå värt att notera, eftersom det här är första gången som fängelse döms ut för fildelning utan vinstintresse. Det innebär att många repressiva tvångsmedel, som t.ex. husrannsakan, nu är tillgängliga i sådana utredningar.
Jag säger som jag brukar: Piratpartiet behövs.
TV3 och TV4 positiva till fildelning
Sydsvenskan intervjuar TV3 och TV4 om fildelning. Intressant nog är de odelat positiva.
– Än så länge har vi bara sett positiva effekter för TV4. De här serierna är bekanta och omtalade redan innan vi får dem, säger Malte Andreasson, planeringschef på TV4.
– I det korta perspektivet ska vi se nedladdningen som ett slags marknadsföring. Än så länge tror jag till och med att det ger positiva effekter. Folk börjar snacka och serierna blir upphaussade, säger Anders Knave, programchef på TV3.
Som avslutning: som en indikation i mängden på att vi har global uppmärksamhet, långt mer än något annat svenskt parti, så finns vi nu också med i ukrainska Wikipedia. (Wikipedia är världens största uppslagsverk.) Jag letade, men hittade inte något av de andra svenska partierna i det ukrainska uppslagsverket.
Rick Falkvinge
EU-politiker röker färggranna svampar?
Europeisk kinesisk brandvägg
EU-politiker har nu börjat prata om att censurera Internet för att hindra medborgare att ta del av websidor de anser vara relaterade till terror. "Terror" används här, i vanlig ordning, som ett samlingsnamn för allting som politikerna upplever som ett hot.
Det här är så stockdumt att jag inte vet var jag ska börja. Politikerna verkar anse att man kan ändra på saker som ingen kontrollerar genom enkla, politiska majoritetsbeslut. Det är ungefär lika dumt som att lagstifta om ett nytt värde på pi - vilket i och för sig har hänt, så man kanske inte ska säga för mycket.
Politikerna säger mycket riktigt att de inte riktigt vet hur det hela ska genomföras i praktiken. (Kan de inte lagstifta om lite mindre gravitation, också? Det vore förmodligen enklare att genomföra, och inte fullt så skadligt.)
Glöm inte heller att en medborgares terrorist är en annan medborgares frihetskämpe. Se t.ex. den väldigt tänkvärda Slashdotkommentaren "min farfar var terrorist", skriven av en irländare (och "terrorist" är alltså ur britternas perspektiv från Irlands frigörelsekrig 1919-1921). Konflikter är inte nödvändigtvis dåliga -- de leder ofta till att samhället går framåt -- men framför allt kan de ofta lösas utan våld just genom att information flödar fritt. Att blockera kommunikation så här är alltid, utan undantag, kontraproduktivt och kortsiktigt.
Så viktigare är att de grundläggande friheterna fortsätter att naggas i kanten. Att få ta del av information och själv gallra har alltid varit en frihet som kännetecknar demokratier, och motsatsen - att försöka förbjuda eller hindra informationsflöden mellan människor - har alltid varit totalitära regimers kännetecken. Allt fler inskränkningar motiveras med "kriget mot terrorn", och i den vevan, så glömmer politikerna att terrorister visserligen kan angripa det öppna samhället - men det är bara politiker som kan avskaffa det.
"It's terribly important that people decide for themselves who are the terrorists and who are not. Governments that think that they can decide for their citizens are merely tyrants, and tyrants often fall when they become intolerable." -- ur "Min farfar var terrorist"
Det riktigt dumpuckade är hur politikerna beter sig och formulerar sig: de är ganska säkra på vad de vill åstadkomma (hindra medborgare att komma åt information som anses skadlig), tämligen totalfamlande i mörkret om hur det ska åstadkommas praktiskt, men framför allt är de väldigt måna om att försäkra medborgarna om att det inte kommer att innebära något intrång i deras rättigheter. Yeah, right. Bara att lägga det fokuset på rapporten får mig att resa ragg.
Piratpartiet behövs.
Hittills är det bara Kina som har ett storskaligt sådant här system, den berömda kinesiska brandväggen ("the Great Chinese Firewall", en ordlek med det engelska namnet på Kinesiska Muren), och det infördes i samband med att Internet introducerades där. Skulle det gå att introducera i Europa i efterhand? Tveksamt. Och även om det skulle gå rent tekniskt - hur kan någon tycka att det är acceptabelt?
EUs övervakare av persondataskydd, Peter Hustinx, som har ungefär samma roll som Datainspektionen har i Sverige, säger i ett uttalande att terrorism inte får ursäkta vilka intrång i den personliga integriteten som helst. Vi får se om politikerna dels lyssnar på honom, och dels försöker att över huvud taget att förstå frågan som de beslutar om. Fortsättning följer.
Det här är värre än när vissa svenska politiker ville förbjuda parabolantenner på 1980-talet ("för att staten behövde kunna kvalitetsgranska alla de program som kan ses av svenska medborgare").
IPRED2 kommer till beslutsmognad
Jag har skrivit tidigare om IPRED2, som är ett av åtminstone tre immaterialrättsdirektiv från EU som påverkar oss. För att ta en snabb sammanfattning:
Först kom EUCD/InfoSoc, även kallat upphovsrättsdirektivet på svenska. Det är det som kodifierades i svensk lag 2005 efter mycket debatt, och som bl.a. förbjuder medborgare att gå runt vissa tekniska skydd.
Näst kom IPRED, eller sanktionsdirektivet på svenska. Den klipptes ner och skyndades igenom innan 1 maj förra året, då EU skulle utvidgas till 25 medlemsstater, eftersom man visste att de nya aldrig skulle gå med på allt som var föreslaget från början. Det ligger just nu i svenska lagutskottet, och innebär bl.a. att upphovsrättsbevakande organisationer får bedriva privat polisverksamhet.
IPRED2, slutligen, är de delar som inte kom med i IPRED. Det dikterar att alla immaterialrättsintrång ska vara kriminella mål, inte civilmål. Patentintrång ger inte civilt skadestånd, det ger kriminellt fängelse. Upphovsrättsintrång ger fängelse. Upp till fyra år. Även om det sker utan vinstintresse (det pratas bara om "kommersiell skala", vilket kan betyda precis vad som helst, och nästan garanterat inkluderar någon som fyller sin hårddisk med dåligt Hollywoodkrafs bara för att det är kul).
Jag har skrivit tidigare om IPRED2, som i allt väsentligt innebär att all innovation kriminaliseras (eftersom det i praktiken inte går att uppfinna något idag utan att inkräkta på någons patent). Den innebär också att fildelning upphöjs till grov brottslighet, i samma klass som grov misshandel och våldtäkt.
Imorgon tisdag den 28 november går den upp till omröstning för första gången.
Läs mer på Floodis' blog eller hos FFII. Stay tuned.
På andra platser runt om planeten
Australien
I Australien så har myndigheterna för första gången rutit till på allvar mot upphovsrättsindustrin, som har presenterat siffror för hur mycket de förlorar på grund av piratkopiering. Man kallar skivindustrins uppgifter för "absurda, självsyftande, överdrivna och kunde lika gärna plockats rakt ur luften". Problemet ligger, som vanligt, i att industrin räknar varje piratkopierat exemplar som en utebliven fullprisförsäljning - vilket bortser från variabler som t.ex. tillgång och efterfrågan, något man annars vanligtvis behöver ta hänsyn till. (Oberoende rapporter menar som bekant tvärtom att piratkopieringen ökar den faktiska försäljningen.)
Det här är i alla fall första gången som myndigheter använder såpass starka uttryck om industrins påhittade siffror. "Extra allvarligt är det att sådan här påhittad statistik används vid rättegångar", menar man i en skrivelse. Svårt att inte hålla med.
Det hindrar nu inte australiensiska politiker att ha totalt, industridränerat, byggtorkat och vakuumfryst hål i huvudet när man trots så skarp kritik föreslår en ny upphovsrättsskärpning.
Ett axplock ur det förslaget:
Upphovsrättsintrång kan ge fem år i fängelse eller en halv miljon kronor i böter. Eller både och.
Privat innehav av utrustning som kan användas för piratkopiering kriminaliseras. Det innebär MP3-spelare, DVD-spelare, DV-kameror, samtliga persondatorer, och strikt taget även papper och penna. Jag önskar att det vore ett skämt, men det är det inte.
Offentligt framförande breddas till att även gälla privatpersoner som framför verk på allmän plats utan vinstintresse. I klartext betyder det att det blir förbjudet att sjunga, nynna och vissla på allmän plats. Att sjunga "Happy Birthday" på en familjeutflykt i parken ger med det här förslaget flera års fängelse.
Kanske intressantast: domstolar ges uttryckligen möjlighet att döma för upphovsrättsintrång även i total frånvaro av bevisning.
En australiensisk tidning menar i en artikel att det här mer liknar medeltida rättsväsende. Och det gör det också. Det finns en modern term för den här typen av lagstiftning.
Selective enforcement.
Vad det handlar om är att man gör alla till lagbrytare, och det gör att man sedan kan välja att bestraffa precis vem man vill. Man går från att bestraffa gärningar till att bestraffa obekväma individer. Den australiensiska justitieministern menade att "lagen bara ska användas mot stora ligor som tjänar massor av pengar på piratkopiering". På en direkt fråga om varför lagen då inte skrivs om för att rikta sig just mot sådana aktiviteter, så lämnades inga kommentarer.
Minns att den förre svenske justitieministern Thomas Bodström sade precis samma sak vid den förra upphovsrättsrevideringen - att lagen specifikt inte var till för att sätta dit vanliga privatpersoner. Trots detta har samtliga fall efter den revideringen riktat sig just mot vanliga fildelande privatpersoner.
En sak har jag lärt mig - när någon ser att en lag kan missbrukas grovt, och politiker försvarar sig med att "jamen, det är klart att vi inte kommer att använda den på det sättet", så ska man inte tro dem. I alla fall jag sett hittills så är sådant missbruk det första som hänt. Thomas Bodströms upphovsrättsrevidering är bara ett exempel.
1900-talsfilosofen Ayn Rand, som föddes i kommunistsovjet men flydde till USA, beskrev situationen ganska bra i boken Atlas Shrugged, som kom ut 1957. (Som en parentes vågade inget förlag översätta den till svenska och ge ut den här; den kom först för ett par år sedan som Och Världen Skälvde.) Ayn Rand, med ett Sovjet i starkt minne, beskriver situationen så här:
"Did you really think that we want those laws to be observed? We want them broken. There's no way to rule innocent men. The only power any government has is the power to crack down on criminals. Well, when there aren't enough criminals, one makes them. One declares so many things to be a crime that it becomes impossible for men to live without breaking laws. Who wants a nation of law-abiding citizens? What's there in that for anyone? But just pass the kind of laws that can neither be observed nor enforced nor objectively interpreted – and you create a nation of law-breakers – and then you cash in on guilt." -- ur Atlas Shrugged, Ayn Rand, 1957
Kom ihåg den här formuleringen nästa gång någon pratar om skärptare lagar som syftar till "en effektivare brottsbekämpning".
USA
MPAA, den amerikanska filmindustrin, stämmer ett företag för att de säljer bärbara videospelare förladdade med DVD:er. Kunder köper sin bärbara videospelare tillsammans med en DVD, och sedan laddar butiken in DVDn på videospelaren och levererar spelaren tillsammans med den beställda DVDn.
Detta bryter, menar MPAA, mot det tekniska skydd som finns på DVDn. Bara filmindustrin får bestämma hur DVD:er ska få spelas, säljas och användas. Återigen, minns nu att det här faktiskt är på riktigt. Det är svårt att ta till sig, men det är faktiskt så här illa.
Det var f.ö. precis det lagdirektivet som ger filmindustrin den rätten som Sverige implementerade med EUCD/InfoSoc som jag nämnde ovan. Det kommer i sin tur från ett direktiv som heter WCT och som i sin tur kommer från ett direktiv som heter TRIPs. Allt i allt är lagarna baserade på tio-tolv år gamla överenskommelser. Då fanns inte ens webben. Inte DVDn heller.
Storbritannien
I ett förvånande drag verkar det som om den brittiska regeringen kommer att avslå en förlängning av copyright från 50 till 95 år.
Även om det här är första gången på länge som upphovsrätten inte förlängs så fort upphovsrättsindustrin begär det, så har jag svårt att se att det här har några stora konsekvenser. Det rör bara rättigheterna för en specifik inspelning, inte musikverket som sådant. Rättigheterna för verket som sådant gäller fortfarande hela artistens livstid plus ytterligare 70 år.
Det intressanta är den motivering som skivindustrin använde, och som visar vilken inställning de har till sina rättigheter. "Vi har fått royalties på de här inspelningarna sedan 1950-talet", skriver de. "Vi har haft vår säkra inkomst, och nu ska den bara upphöra?" Ja, de flesta kan nu inte ha 50 års inkomst på arbete som gjordes på 1950-talet.
Jag tycker det är ganska magstarkt att det finns personer som anser sig ha något slags födslorätt till att försörjas livet ut av samhället på en arbetsinsats som gjordes för femtio år sedan. Dessutom uppför de sig som adel som får sina titelsrätter ifrågasatta.
Men faktum kvarstår - det är vi, det är samhället som delar ut de rättigheterna, och det är för att de ska gynna kulturskapande. Att någon slår sig till ro på det där sättet gynnar allt annat än kulturskapande.
Fascinerande nog säger Storbritanniens myndigheter precis samma sak: "We have not seen any evidence to suggest that current protections provided in law are insufficient. We feel that to extend terms any further than their current length is economically illogical and anti-competitive."
Men det är långt kvar till att förstå att skyddet måste reduceras, och det kraftigt.
Spanien
I en uppmärksammad fildelningsrättegång i Spanien så friades den åtalade helt, eftersom domaren konstaterade att upphovsrättsintrånget hade skett helt utan vinstintresse.
Justitieministern Juan Fernando Lopez Aguilar fick tokspel och aviserade omedelbart en lagskärpning.
Men det intressanta är konsekvenserna för Sverige och andra EU-länder av att en domstol i Spanien dömer så, för Spanien och Sverige lyder under samma internationella överenskommelser. Om ickekommersiell fildelning - både upp- och nedladdning - kan vara 100% lagligt i Spanien, så kan det vara 100% lagligt här i Sverige också.
Vad händer i Sverige?
Förebyggande buggning blir verklighet
Alliansen genomför nu den buggningsproposition som socialdemokratin lade förra året, och som kom att kritiseras häftigt. Flera kritiserade den innan valet och hävdade att de vill försvara den personliga integriteten, men den kritiken har nu fallit.
Två kolumner med titlarna Hög tid att stoppa Storebror och Ännu inte avlyssnad är läsvärda i sammanhanget. Även Corren har en bra ledare som uppmärksammar det spektakulära: "Man avlyssnar alltså i förväg, innan brottet är begånget."
Men den bästa kommentaren kommer faktiskt från Expressen, med titeln DDR-högern. Här uppmärksammar man att de åtgärder som införs för att vara något slags medborgargaranti mot den nya buggningen är något som Sverige blivit dömt för att inte ha haft långt tidigare, och är något som vi måste införa ändå. De skyddsåtgärderna är ingen ursäkt att införa ytterligare repression.
Yttrandefriheten avskaffas i nytt förslag
Den svenska tryckfriheten och yttrandefriheten avskaffas, enligt ett nytt förslag. Ja, faktiskt. Ett förslag har lagts fram om att avskaffa tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsförordningen, två av Sveriges grundlagar. Dagens Nyheter kommenterar det hela ganska kortfattat. Behöver jag verkligen kommentera det här?
Man menar i utredningen, i korthet, att "de inte behövs".
Hur kan nåt sånt här komma undan med bara en diskret notis? Varför är inte åtminstone ledarspalterna fyllda med uppror?
Första fängelsedomen i fildelningsmål
Första fängelsedomen har fallit i ett fildelningsmål. Det var en person som "knäckte säkerhetskoderna till avancerade dyra dataprogram" och lade ut på en privat FTP-site med ca 100 användare. Personen friades i tingsrätt, men dömdes till fängelsestraff i hovrätt.
Det har förmodligen ingen juridisk bäring på fildelning av film och musik, men är ändå värt att notera, eftersom det här är första gången som fängelse döms ut för fildelning utan vinstintresse. Det innebär att många repressiva tvångsmedel, som t.ex. husrannsakan, nu är tillgängliga i sådana utredningar.
Jag säger som jag brukar: Piratpartiet behövs.
TV3 och TV4 positiva till fildelning
Sydsvenskan intervjuar TV3 och TV4 om fildelning. Intressant nog är de odelat positiva.
– Än så länge har vi bara sett positiva effekter för TV4. De här serierna är bekanta och omtalade redan innan vi får dem, säger Malte Andreasson, planeringschef på TV4.
– I det korta perspektivet ska vi se nedladdningen som ett slags marknadsföring. Än så länge tror jag till och med att det ger positiva effekter. Folk börjar snacka och serierna blir upphaussade, säger Anders Knave, programchef på TV3.
Som avslutning: som en indikation i mängden på att vi har global uppmärksamhet, långt mer än något annat svenskt parti, så finns vi nu också med i ukrainska Wikipedia. (Wikipedia är världens största uppslagsverk.) Jag letade, men hittade inte något av de andra svenska partierna i det ukrainska uppslagsverket.
Rick Falkvinge
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar